Begränsad COVID-spridning av öppna skolor, men lärarna blev sjukare

I Sverige övergick gymnasieskolan den 18:e mars till distansundervisning medan grundskolan fortsatte undervisningen som vanligt. Detta möjliggör en jämförelse av smitta och sjukdom mellan jämförbara grupper. I studien kopplas alla PCR-positiva fall av SARS-CoV-2 och alla sjukvårdsregistrerade fall av covid-19 under den relevanta tidsperioden till registerdata för föräldrar och lärare i grund- och gymnasieskolan.

Eftersom elevers ålder sannolikt samvarierar med symptomens allvar, elevens smittsamhet och olika typer av riskbeteende är det centralt att jämföra föräldrar till barn i näraliggande åldrar. Enligt studien var sannolikheten för ett positivt PCR-test 15 procent högre för föräldrar vars yngsta barn gick i årskurs 9 snarare än i gymnasiets första år. Det betyder att 340 PCR-positiva fall bland cirka 312 0600 högstadieföräldrar hade kunnat undvikas fram till den 15:e juni om även högstadiet hade övergått till distansundervisning. Detta kan jämföras med totalt 53 000 PCR-positiva fall i hela befolkningen under samma period.

-Genom att jämföra lärargrupper finner vi en fördubblad risk bland högstadielärare, både för PCR-påvisad smitta och för sjukvård pga covid-19. En jämförelse av 122 yrkesgrupper visar att gymnasielärarna uppvisade medelhög smitta medan högstadielärarna var den 7:e mest drabbade yrkesgruppen, säger Helena Svaleryd, en av forskarna bakom studien. 

I denna jämförelse exkluderas anställda i vård och omsorg då provtagningen av dessa grupper skilde sig markant från andra. Fram till slutet på juni hade 79 högstadielärare blivit inlagda på sjukhus med covid-19 varav en avlidit. Enligt studien hade detta antal varit 46 om högstadiet hade stängts på samma sätt som gymnasiet. Samtidigt kan det framhållas att smitt- och sjukdomsläget bland högstadielärarna var i nivå med föräldrarna till eleverna som de undervisar.

Att smittan sprids inom hushållet är välkänt och studien visar att risken för ett positivt PCR-test var 30 procent högre bland högstadielärarnas partners än bland gymnasielärarnas. Skattningarna för allvarligare sjukdomsfall är något lägre än för PCR-påvisad smitta. Dessa skattningar är emellertid oprecisa och vi kan inte utesluta att det inte finns någon effekt på högstadielärarnas partners och högstadieelevernas föräldrar.

Skolstängningar är en kostsam åtgärd med potentiellt allvarliga långsiktiga konsekvenser för eleverna. Resultaten för högstadieföräldrarna är i linje med teoretiska modeller som tyder på att skolstängningar har begränsade effekter på spridningen av SARS-CoV-2. I en internationell jämförelse har skyddsåtgärderna i de öppna svenska skolorna varit milda och dessa kan inte förklara de relativt små konsekvenserna av att hålla skolorna öppna för smittspridningen. Resultaten för lärare tyder emellertid på att vidare skyddsåtgärder i skolorna kan övervägas.

Studien undersöker inte konsekvenserna av skolstängningar för smittspridningen bland elever men konstaterar att antalet allvarligare fall är lågt och att inga elever i för-, grund- eller gymnasieskola hittills har avlidit som följd av pandemin.

“School closures and SARS-CoV-2. Evidence from Sweden’s partial school closure” är författad av Jonas Vlachos (Stockholms universitet), Edvin Hertegård (Uppsala universitet) och Helena Svaleryd (Uppsala universitet). 

Studien är ännu opublicerad och har därmed inte genomgått peer-review. 

Studien finns att hämta som pre-print på MedRxiv.
 

Kontaktpersoner

Helena Svaleryd, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. 
Mobil: 070-7464928. E-post: helena.svaleryd@nek.uu.se

Jonas Vlachos, Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. 
Mobil: 0708-993240. E-post: jonas.vlachos@ne.su.se