Nationalekonomiska institutionen får forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond och Forte

De forskare som tilldelats forskningsbidrag är:

• Peter Fredriksson för ”Uppsägningar: Vilka individer drabbas och hur påverkas dessa individer av policy?” (5 509 000 kr från RJ)
• Linna Martén för ”Flyktingar, asylregler och hälsoutfall” (3 330 000 kr från Forte)
• Olof Åslund för ”Invandrades utträde från arbetsmarknaden” (4 030 000 kr från Forte)

Uppsägningar: Vilka individer drabbas och hur påverkas dessa individer av policy?

Peter Fredriksson

Detta forskningsprojekt har tre delar. I den första delen studeras egenskaperna hos uppsagda individer. Vilka blir uppsagda och varför? Vi kommer att undersöka lönernas stelhet över konjunkturcykeln och selektionen in i arbetslöshet på sätt som inte varit möjliga tidigare. I den andra delen av projektet studerar vi effekterna av olika längd på uppsägningstiden. Uppsägningstider existerar i så gott som alla OECD länder. Likväl har ingen tidigare studie skattat effekterna av dessa tider på ett trovärdigt sätt. Vi ställer två huvudfrågor: Hur mycket försäkring ger uppsägningstiden till arbetstagarna? Hur påverkar uppsägningstiderna arbetsgivarnas anpassningskostnader? Den tredje delen av projektet handlar om arbetsförmedlare och hur dessa påverkar långsiktiga sysselsättningsutfall för dem som söker jobb. Vi undersöker om vissa typer av förmedlare har särskilt stor effekt för vissa typer av arbetssökande. Vi ställer också frågan: Hur mycket skulle sysselsättningsutfallen förbättras om arbetssökande fördelas på förmedlare på ett optimalt sätt? Genomgående använder vi kvasi-experimentella metoder och unika data för att besvara frågorna i projektet. I den utsträckning som det är möjligt strävar vi efter att skatta samband som har betydelse för hur politiken ska utformas.

Flyktingar, asylregler och hälsoutfall

Linna Martén

Över 3 miljoner har ansökt om asyl i Europa sedan 2015, och regeringar har kämpat med den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Flera studier har visat att flyktingar, framförallt kvinnor, har sämre hälsa än andra invånare (t.ex. Norredam et al., 2009; Fazel et al., 2005), och även nästa generation kan påverkas, då barn till flyktingar har en ökad risk för psykisk sjukdom (Saraiva Le ̃ao et al., 2005). Detta mönster kan förklaras dels av pre-migrations-faktorer, som erfarenhet av trauman, och post-migrations-faktorer, som asylprocessen, tillgång till sjukvård, och socioekonomisk status. Mental ohälsa är extra problematisk för ungdomar, då utsatthet för stress och motgångar under uppväxten är kopplat till hälsoproblem i vuxen ålder (Shonkoff et al., 2012). Samtidigt saknas studier på vilken typ av asylregler som kan motverka dessa problem, då forskare i mycket liten utsträckning studerat de kausala effekterna av sådana policies. Beslutsfattare saknar därmed konkreta belägg för hur de bäst kan designa asylprocessen för att motverka hälsoproblem.

Vårt projekt kommer utvärdera flyktingars hälsotillstånd och effekten av olika asylregler. Vi kommer undersöka vilka som genomgår de frivilliga hälsoundersökningarna, samt hur tillgång till preventiv vård under asylprocessen, typ av uppehållstillstånd (tillfälligt eller permanent), och stödet till ensamkommande barn påverkar flyktingars hälsa. Det är idealt att studera dessa frågor i Sverige eftersom det finns flera reformer som kan utvärderas med en kvasi-experimentell forskningsdesign, flykting-populationen är tillräckligt stor och det finns heltäckande registerdata. Kunskap om vilka faktorer som förbättrar flyktingars hälsa är nödvändigt för att förstå den fulla effekten as asylregler, utveckla policies som skyddar flyktingar och förbättra sjukvårdens förmåga att tillgodose flyktingars specifika behov.

Invandrades utträde från arbetsmarknaden

Olof Åslund

Debatten om skillnaderna mellan invandrade och infödda på arbetsmarknaden handlar till stor del om inträdet för nyanlända och hur sysselsättning och inkomster utvecklas på sikt. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats åt utträdesmönster och pensionsbeslut, trots att teori, statistik och internationella erfarenheter visar på betydande skillnader mellan grupper. Detta projekt syftar till att skapa ny kunskap om hur utrikes födda kvinnors och mäns utträde från arbetsmarknaden ser ut och har utvecklats över tid, och hur olika faktorer påverkar mönstren och skillnader mot den infödda befolkningen.

Projektet kommer först kartlägga utträdet från början av 1970-talet fram till idag. Under denna tidsperiod har strukturen på arbetsmarknaden ändrat karaktär parallellt med att invandringen förändrats avseende ursprungsländer och skäl till migrationen. Ett andra steg är att söka förklaringar till mönstren, t.ex. utformningen av pensionssystemet och socialförsäkringarna, individens ställning på arbetsmarknaden och arbetsplatsrelaterade faktorer. Projektet kommer att använda registerdata där det är möjligt att följa individer genom arbetslivet och studera skillnader beroende på t.ex. kön och ursprungsland. Med hjälp av rika data om inkomster, sysselsättning och arbetsgivare kan analyserna identifiera faktorer som påverkar utträdet och undersöka om de kan förklara skillnader mellan grupper. Genom att i fördjupningar studera svenska reformer och använda arbetsmarknadsinformation från andra länder kan vi bättre förstå hur pensionsbeslut påverkas av ekonomiska incitament och faktorer relaterade till ursprungslandet.

Skillnader i utträdet från arbetslivet påverkar individernas situation, men kan också ha stor betydelse för de samhällsekonomiska konsekvenserna av invandring. Förbättrad kunskap om orsaker till skillnader mellan individer och grupper ger möjlighet att utforma system och politik för minskad ojämlikhet och ojämställdhet.

---

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Forte är ett statligt forskningsråd som finansierar vetenskaplig forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd