Gunnar Brandén disputerar 17 december

Opponent är Erik Lindqvist, SOFI, Stockholms universitet

Betygsnämndens ledamöter är Mårten Palme, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Carina Mood, SOFI, Stockholms universitet och Hans Grönqvist, nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Ekonomisk ojämlikhet leder till lägre socioekonomisk rörlighet i Sverige

Gunnar Brandéns avhandling bidrar med viktiga insikter om mekanismerna som bestämmer graden av intergenerationell rörlighet i ett samhälle, och ger därmed en fingervisning om hur den kan påverkas genom politiska beslut.

Är den socioekonomiska rörligheten lägre för barn som växer upp i regioner med hög ojämlikhet? Går det att förbättra utsikterna på arbetsmarknaden för arbetslösa vuxna utan gymnasieutbildning genom att ersätta studielånen i studiestödet med bidrag? Kommer en fördelaktig uppväxtmiljö att öka skillnaderna i barns genetiskt ärvda förutsättningar?

Gunnar Brandéns avhandling tar avstamp i begreppet intergenerationell rörlighet – rörlighet mellan generationer – och består av tre fristående artiklar som var för sig belyser sambandet mellan barns och föräldrars socioekonomiska status. Den första artikeln studerar sambandet mellan ojämlikhet och intergenerationell rörlighet inom Sverige, ett fenomen som i litteraturen kallas för The Great Gatsby Curve, och visar att barn som växte upp på 70- och 80-talet i regioner med höga nivåer av ojämlikhet upplevde mindre socioekonomisk rörlighet än andra barn. Den visar också att sambandet mellan ojämlikhet och socioekonomisk rörlighet går via barnens utbildningsnivå samt utveckling av kognitiva och icke-kognitiva förmågor, vilket innebär att oönskade effekter av ojämlikhet på socioekonomisk rörlighet kan motverkas genom att exempelvis säkerställa att alla barn får en kvalitetsmässigt likvärdig skolgång.

Den andra artikeln studerar effekten av Rekryteringsbidraget – ett studiestöd riktat till arbetslösa vuxna utan gymnasieutbildning. Studien finner att bidraget både höjde studiedeltagandet och hade positiva effekter på framtida arbetsmarknadsutfall för målgruppen. Den finner också att bidraget ökade studiedeltagandet mest bland kvinnor och de med lågutbildade föräldrar eller icke-svensk etnicitet.

Slutligen studerar den tredje artikeln, som samförfattats med Mikael Lindahl och Björn Öckert, interaktionseffekter mellan genetiskt ärvda förutsättningar och uppväxtmiljö för utvecklingen av kognitiva och icke-kognitiva förmågor samt arbetsmarknadsutfall. Genom att studera svenska barn som adopterats och därmed tilldelats en förhållandevis slumpmässig uppväxtmiljö, så finner de att interaktionseffekter mellan arv och miljö är väldigt små, och snarare negativa än positiva. Detta innebär att uppväxtmiljön i sig inte kommer att påverka genetiskt ärvda skillnader i barns förutsättningar.