Svåra beslut gav ojämlik vaccinationsgrad

2023-09-18

Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. En av förklaringarna kan vara att människor tar till sig information och fattar beslut på olika sätt. En ny studie visar att bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad.

– Det här är viktigt kunskap inför framtiden när myndigheter vill nå ut brett för att få befolkningen att till exempel vaccinera sig, eller vidta andra hälsoåtgärder. Om vi ska ha en jämlik vård för alla behöver vi ta hänsyn till människors olika sätt att ta till sig information, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien, som nu publiceras i tidskriften Journal of Health Economics, baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstringen inför den allmänna värnplikten. Studien omfattar 750 000 män och 3 000 kvinnor födda åren 1962 – 1979.

Stora skillnader mellan individer

Testresultaten, som är graderade på en niogradig skala, har jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten. Skillnaderna är stora mellan individer med de högsta respektive lägsta resultaten på dessa tester av kognitiva förmågor. Bland de med högst resultat (grupp 9) hade 80 procent vaccinerat sig redan efter 50 dagar, medan motsvarande siffra nåddes först efter 180 dagar bland de med lägst resultat (grupp 1).

– De flesta västländer ville att befolkningen skulle vaccinera sig så fort som möjligt. Man såg tidigt att vaccinationsgraden varierade ganska mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Vi ville undersöka om det fanns en koppling till kognitiv förmåga eller om det var annat som orsakade skillnaderna, och gjorde att folk tvekade att vaccinera sig, säger Oscar Erixon, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Region Uppsala avviker från statistiken

Ett exempel som avviker från riksstatistiken är Region Uppsala. När de prioriterade grupperna var vaccinerade, så bokade regionen in vaccinationstider till samtliga individer i åldersgruppen 50–59 år. De fick ett pappersbrev med en kallelse till en inbokad tid för vaccination, och det enda de behövde göra var att dyka upp. Resultatet blev snabb och hög vaccinationsgrad även bland de med lägre kognitiv förmåga. I Uppsala tog det bara 40 dagar för den gruppen att komma upp i 80 procents vaccinationsgrad. Det var alltså 140 dagar snabbare än vaccinationstakten på riksnivå.

– Att själv logga in på en sida, leta fram en tid, boka den, gå dit och vaccinera sig, blev kanske för många steg för en del. En enkel åtgärd, som förbokade vaccinationstider, visade sig i vart fall vara ett kraftfullt verktyg för att skynda på vaccinationerna i båda grupperna, säger Mattias Öhman vid Uppsala universitet, som också är en av forskarna bakom studien.

– Det visar att en del av ojämlikheten i vaccinationsbeteende kan avhjälpas med att utforma vaccinationskampanjerna på bättre sätt. Eftersom det är känt att gruppen med lägre kognitiv förmåga också drabbades hårdare av covid-19, kan en sådan åtgärd förmodligen bidra till en mer jämlik hälsa. Snabbare vaccineringstakt bidrar sannolikt också till att bromsa pandemin fortare, säger Oscar Erixson.

Publikation

Mikael Elinder, Oscar Erixson, Mattias Öhman; Cognitive ability, health policy, and the dynamics of COVID-19 vaccination, Journal of Health Economics, Volume 91, 2023; 102802, ISSN 0167-6296, DOI: 10.1016/j.jhealeco.2023.102802 ¸ https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167629623000796

Senast uppdaterad: 2023-06-21