Utvandring drev på teknologisk utveckling
2022-02-07
Artikeln Mass Migration and Technological Change publiceras snart i The Journal of the European Economic Association
Författare: David Andersson, Mounir Karadja och Erik Prawitz
- Massutvandringen till USA vid förra sekelskiftet ledde till innovation och teknologisk utveckling i Sverige.
- Det var utvandringen som drev den teknologiska utvecklingen och inte tvärtom; nämligen att nya uppfinningar ledde till arbetslöshet som tvingade människor att emigrera.
- Ökade lönekostnader ledde till arbetskraftsbesparande åtgärder som drev den teknologiska utvecklingen.

under perioden 1860 till 1914. Antalet patent ökade snabbt
kring sekelskiftet, efter de stora utvandringsvågorna under
slutet av 1800-talet.
Ny forskning från Uppsala Immigration Lab undersöker de ekonomiska effekterna av massutvandringen till USA på 1800-talet. Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning utvandrade under en tid då landet var relativt fattigt och teknologiskt outvecklat. Mot slutet av 1800-talet upplevde Sverige dock en industriell revolution med hög grad av innovation och mekanisering.
För att undersöka om det var utvandringen som orsakade den ekonomiska utvecklingen, jämför forskarna kommuner i Sverige som hade olika utvandringsgrad mellan 1867 och 1910. Analysen bygger på det faktum att utvandringen till stor del påverkades av dåliga skördar på grund av frost i vissa delar av landet, samt närheten till emigrationshamnarna i Göteborg och Malmö.
Forskarna finner att kommuner med större utvandring hade en högre grad av innovation, mätt som antalet patent tagna av uppfinnare i kommunen. Innovationen ökade särskilt inom de sektorer som var utsatta för utvandring och både lokal och nationell utvandring från en viss sektor ledde till ökad innovation. De finner även att både jordbruks- och industrisektorn blev mer kapitalintensiva. En förklaring till detta kan vara att utvandringen ökade lönerna för de som stannade kvar, vilket skapade ett tryck på arbetsbesparande åtgärder och därför uppmuntrade till investeringar och nya uppfinningar.
Slutligen slår forskarna fast att områden med större utvandring hade en snabbare övergång till industrisektorn samt hade högre skatteintäkter, en indikation på att utvandringen överlag hade positiva ekonomiska effekter.
För mer information om studien kontakta Mounir Karadja: mounir.karadja@nek.uu.se
-
Mer jämlikt när sociala nätverk leder till jobb
Frågan om hur kontakter påverkar möjligheterna för att få jobb har länge varit föremål för debatt. En ny studie av Marcus Eliason, Lena Hensvik, Francis Kramarz och Oskar Nordström Skans kastar nytt ljus på frågan. Resultaten ifrågasätter uppfattningen om att sociala kontakter förstärker ojämlikhet genom att jobb via kontakter främst gynnar höginkomsttagare som har kontakter på andra höglöneföretag. Studien finner inga bevis för att så är fallet. Istället ser man att kontakter är viktigare för låglöneföretag och att de då anställer folk från olika inkomstnivåer. Därmed finns tecken på att anställningar som uppstår via kontakter snarare är mer jämlika än mer formella sökmetoder, då rörelse mellan inkomstnivåer förekommer i större utsträckning vid sådana rekryteringar.
-
Hur reagerar företag när anställda tar ut mer föräldraledighet?
Det finns mycket forskning som undersöker hur föräldraledighet påverkar föräldrars karriärer, kvinnor och barns hälsa, samt hur ledigheten fördelas mellan föräldrarna. Däremot är det mindre känt hur föräldraförsäkringssystem påverkar företagen, vilket är en viktig fråga eftersom utökad föräldraförsäkring kan göra det dyrare att anställa kvinnor samt påverka företagens lönsamhet och konkurrenskraft negativt. I en ny studie så undersöker forskarna Arizo Karimi, Rita Ginja och Pengpeng Xiao hur två föräldraförsäkringsreformer som förlängde föräldraledigheten påverkade företagens anställningsbeslut och kostnader.
-
Sociala förmågor viktigare än kognitiva förmågor i arbetslivet
Studien The Rising return to Noncognitive skills publiceras i American Economic Journal: Applied Economics 2022
Författare: Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Martin Nybom och Björn Öckert -
Ökad gemenskap mellan grannar kan minska brottslighet
Artikeln Bolstering community ties as a mean of reducing crime
publiceras i Journal of Economic Behavior and Organization
Författare: Magdalena Domínguez and Daniel Montolio -
Utvandring drev på teknologisk utveckling
Artikeln Mass Migration and Technological Change publiceras snart i The Journal of the European Economic Association
Författare: David Andersson, Mounir Karadja och Erik Prawitz -
Vilken roll spelar media i ekonomin?
Artikeln Sectoral Media Focus and Aggregate Fluctuations publiceras i The American Economic Review
Författare: Ryan Chahrour, Kristoffer Nimark och Stefan Pitschner. -
Att bo i storstad är "grönare"
Studien Green urbanization publiceras i Plos One
Författare: Jan Eeckhout and Christoph Hedtrich -
Global ojämlikhet har minskat medan ojämlikheten inom länder har ökat
Den här artikeln publicerades i The Economic Journal
Författare: Olle Hammar och Daniel Waldenström -
Elever presterar bättre när betyg blir viktigare för gymnasieantagningen
Studien är en del av avhandlingen Inputs and Incentives in Education
Författare: Lucas Tilley