Sociala förmågor viktigare än kognitiva förmågor i arbetslivet
2022-10-07
Studien The Rising return to Noncognitive skills publiceras i American Economic Journal: Applied Economics 2022
Författare: Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Martin Nybom och Björn Öckert
- Studien visar att sociala förmågor värderas allt högre av arbetsgivare.
- Män som enligt mönstringsdata är uthålliga, initiativrika, ansvarstagande och stresståliga får allt mer betalt.
- I privat sektor fördubblades lönepremien för sociala förmågor under perioden 1992–2013.
- Löneökningen har varit störst för individer med mycket goda sociala förmågor.

ökade mellan 1993 och 2013. Sett över hela tidsperioden
steg lönepåslaget med cirka 7 procentenheter. Under
samma tidsperiod ökade lönepremien för kognitiv förmåga
med knappt 2 procentenheter.
Forskarna har studerat hur lönerna för män i åldrarna 38–42 år under perioden 1992–2013 relaterar till social och kognitiv förmåga mätt vid mönstringen.
Studien visar att lönepremien var särskilt stor i den privata sektorn och inom yrken som kräver ledarskap, samordning och kreativitet. Det har också blivit vanligare att män med god social förmåga arbetar inom sådana yrken. Lönerna för män med social förmåga ökade särskilt mycket inom yrken med stora IT-investeringar och stor risk för utlokalisering.
Även om arbetsmarknadens värdering av personalens kognitiva förmåga ökade något under 1990-talet, så tycks efterfrågan ha minskat sedan början av 2000-talet.
Den minskade relativa värderingen och efterfrågan på kognitiva förmågor kan bero på den teknologiska utvecklingen och utflyttningen av produktion till andra länder. Det är svårare att ersätta arbetsuppgifter som kräver social förmåga.
Studien ger ökade kunskaper om hur arbetsgivarnas värdering av olika egenskaper på arbetsmarknaden har förändrats över tid.
För mer information om studien kontakta Per-Anders Edin: per.anders.edin@nek.uu.se
-
Mer jämlikt när sociala nätverk leder till jobb
Frågan om hur kontakter påverkar möjligheterna för att få jobb har länge varit föremål för debatt. En ny studie av Marcus Eliason, Lena Hensvik, Francis Kramarz och Oskar Nordström Skans kastar nytt ljus på frågan. Resultaten ifrågasätter uppfattningen om att sociala kontakter förstärker ojämlikhet genom att jobb via kontakter främst gynnar höginkomsttagare som har kontakter på andra höglöneföretag. Studien finner inga bevis för att så är fallet. Istället ser man att kontakter är viktigare för låglöneföretag och att de då anställer folk från olika inkomstnivåer. Därmed finns tecken på att anställningar som uppstår via kontakter snarare är mer jämlika än mer formella sökmetoder, då rörelse mellan inkomstnivåer förekommer i större utsträckning vid sådana rekryteringar.
-
Hur reagerar företag när anställda tar ut mer föräldraledighet?
Det finns mycket forskning som undersöker hur föräldraledighet påverkar föräldrars karriärer, kvinnor och barns hälsa, samt hur ledigheten fördelas mellan föräldrarna. Däremot är det mindre känt hur föräldraförsäkringssystem påverkar företagen, vilket är en viktig fråga eftersom utökad föräldraförsäkring kan göra det dyrare att anställa kvinnor samt påverka företagens lönsamhet och konkurrenskraft negativt. I en ny studie så undersöker forskarna Arizo Karimi, Rita Ginja och Pengpeng Xiao hur två föräldraförsäkringsreformer som förlängde föräldraledigheten påverkade företagens anställningsbeslut och kostnader.
-
Sociala förmågor viktigare än kognitiva förmågor i arbetslivet
Studien The Rising return to Noncognitive skills publiceras i American Economic Journal: Applied Economics 2022
Författare: Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Martin Nybom och Björn Öckert -
Ökad gemenskap mellan grannar kan minska brottslighet
Artikeln Bolstering community ties as a mean of reducing crime
publiceras i Journal of Economic Behavior and Organization
Författare: Magdalena Domínguez and Daniel Montolio -
Utvandring drev på teknologisk utveckling
Artikeln Mass Migration and Technological Change publiceras snart i The Journal of the European Economic Association
Författare: David Andersson, Mounir Karadja och Erik Prawitz -
Vilken roll spelar media i ekonomin?
Artikeln Sectoral Media Focus and Aggregate Fluctuations publiceras i The American Economic Review
Författare: Ryan Chahrour, Kristoffer Nimark och Stefan Pitschner. -
Att bo i storstad är "grönare"
Studien Green urbanization publiceras i Plos One
Författare: Jan Eeckhout and Christoph Hedtrich -
Global ojämlikhet har minskat medan ojämlikheten inom länder har ökat
Den här artikeln publicerades i The Economic Journal
Författare: Olle Hammar och Daniel Waldenström -
Elever presterar bättre när betyg blir viktigare för gymnasieantagningen
Studien är en del av avhandlingen Inputs and Incentives in Education
Författare: Lucas Tilley