Små kommuner allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag

2019-01-16

Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019, däribland professor Eva Mörk vid nationalekonomiska institutionen. De diskuterar därför reformer som kan underlätta för dessa kommuner att möta framtidens utmaningar. Ett alternativ som de anser ska övervägas är att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.

Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget kommer att försämras kraftigt inom den närmaste framtiden. Men utmaningarna skiljer sig åt för olika typer av kommuner. Över hälften av Sveriges kommuner förväntas tappa befolkning under de kommande 20 åren. De krympande kommunerna på landsbygden står inför särskilt allvarliga problem. Framför allt minskar andelen invånare i yrkesarbetande ålder och andelen över 80 år ökar. I mycket avlägsna landsbygdskommuner förväntas försörjningskvoten (hur många yngre och äldre en person i åldern 20–64 år måste försörja inklusive sig själv) stiga till 2,14 fram till år 2040, medan prognosen för storstäderna är 1,74.  

Eva Mörk


Landsbygdskommunernas ekonomiska situation präglas av att de har lägre skattekraft än storstadskommunerna, samtidigt som de har högre skattesatser. 25 procent av de mycket avlägsna landsbygdskommunernas intäkter utgörs av det generella statsbidraget och den kommunala utjämningen. Motsvarande andel är 7 procent för storstadskommunerna, även om andelen skiljer sig mycket åt mellan olika storstadskommuner. 

– Vi tror inte att lösningen är att slå ihop landsbygdskommuner. Det skulle troligen inte leda till besparingar eftersom dessa kommuner är glest befolkade och med stora avstånd. I stället föreslår vi ett antal reformer som vi sammantaget tror skulle kunna förbättra situationen, säger Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ordförande i SNS Konjunkturråd 2019.

Forskarna föreslår bland annat följande:

  • Överväg möjligheten att flytta ansvaret för väl avgränsade områden, till exempel skola, från små kommuner med bristande kapacitet antingen till staten, regionen eller en större grannkommun. På så sätt kan man ha kvar den lokala förankringen i de verksamheter som kommunerna behåller, men samtidigt dra nytta av stordriftsfördelar inom styrning och administration i de verksamheter som flyttas från kommunerna.
  • Begränsa de riktade statsbidragen kraftigt. Det ökar kommunpolitikernas drivkrafter att sköta verksamheterna effektivt liksom gör det tydligare för medborgarna att de lokala politikerna har ansvaret för den kommunala servicen.
  • Uppmuntra kommunerna att öka samverkan över kommungränserna även inom välfärdsområden, liksom till att effektivisera verksamheterna genom att använda digitala hjälpmedel i större utsträckning.


Rådet diskuterar också olika sätt att klara finansieringen av välfärden i framtiden. Bland annat föreslår de att kommunerna ska ges större frihet att ta ut högre avgifter inom förskola och äldreomsorg. Andra tänkbara vägar är höjd fastighetsskatt och ökade miljöskatter. För att säkra välfärdens finansiering på längre sikt hävdar de att en höjning av pensionsåldern är nödvändig. Dessutom föreslår de förändringar som gör det lättare för väljarna att utkräva ansvar av kommunpolitiker. Till exempel menar de att en statlig utredning bör genomlysa förslaget att införa skilda valdagar till riksdag och kommunfullmäktige.

Se intervjun med Eva Mörk om hur landsbygdskommunerna skall klara välfärden:

 

Ladda ner Konjunkturrådsrapporten 2019

Kontakt: 
Eva Mörk, ordförande i SNS Konjunkturråd 2019, eva.mork@nek.uu.se, 070-952 51 30